Böndagen för fred, mänskliga rättigheter och internationellt ansvar 2021
Helgdagar / Nationella helgdagar
Liturgisk färg: grön
Två altarljus
Nationella böndagar
Böndagen firas två gånger i året. Böndagen för kristen enhet firas 18.1. Böndagen för fred, mänskliga rättigheter och internationellt ansvar firas 24.10. Böndagarna ska inte skymma de underliggande söndagarna. Böndagarnas texter kan användas som predikotexter.
I Finland har man sedan 1676 regelbundet firat böndagar. Tidigare var böndagarna fyra till antalet och bestämdes av statsmakten. Sedan början av 2004 har kyrkorna själva kunnat utse och besluta om de nationella böndagarna. År 2008 övergick man från fyra böndagar till två. Ekumeniska rådet i Finland svarar för beredningen av och materialet för böndagarna.
Böndagsplakatet är en 400 år lång tradition och därmed ett av statsmaktens äldsta tjänsteåligganden. Republikens president beslutar i början av sin tjänsteperiod om han eller hon ska fortsätta med denna praxis eller inte.
Det är önskvärt att man i församlingarna läser böndagsplakatet den första böndagen 18.1 eller söndagen innan.
Bibeltexterna
Hes 11:19–20
Jag skall ge dem ett nytt hjärta och fylla dem med en ny ande. Jag skall ta bort stenhjärtat ur kroppen på dem och ge dem ett hjärta av kött, så att de följer mina bud och håller sig till mina stadgar och lever efter dem. Så skall de vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud.
Gal 5:22–25
Men andens frukter är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning. Mot sådant vänder sig inte lagen. De som tillhör Kristus Jesus har korsfäst sitt kött med alla dess lidelser och begär. Om vi har andligt liv, låt oss då följa en andlig väg.
Luk 6:43–46
»Ett bra träd bär aldrig usel frukt, inte heller bär ett uselt träd bra frukt. Varje träd känns igen på sin frukt. Man plockar inte fikon på tistlar eller druvor på törnbuskar. En god människa bär fram det som är gott ur sitt hjärtas goda förråd, och en ond människa bär fram det som är ont ur sitt onda förråd. Hennes mun säger vad hjärtat är fullt av.
Varför säger ni ’Herre, herre’ när ni kallar på mig, om ni ändå inte gör som jag säger?»
******