Sjuttonde söndagen efter pingst
Pingstkretsen, tiden efter pingst
Liturgisk färg: grön
Två altarljus
Jesus ger liv
Med utgångspunkt i evangelietexten har denna söndag kallats lilla påsken eller höstens påsk. Jesus har brutit dödens makt som hotar människan och hela skapelsen. Därför har de som tror på honom ett hopp som bär över dödens gräns. En gång skall också skapelsen befrias undan förgängelsen.
Bibeltexterna
Psaltarpsalm
Antifon:
Du har räddat mig från döden,
räddat mig från att falla.
Ps. 56:14
Psalm:
Ty du är stor, du gör under,
du ensam är Gud.
Visa mig, Herre, din väg,
så att jag kan vandra i din sanning.
Lär mig att helhjärtat vörda ditt namn.
Jag vill tacka dig, Herre, min Gud,
av allt mitt hjärta
och alltid ära ditt namn,
ty din godhet mot mig är stor,
du räddar mig ur dödsrikets djup.
Ps. 86:10-13
Ära vare Fadern och Sonen
och den heliga Anden,
nu och alltid och i evigheters evighet. Amen.
Antifonen upprepas
Hallelujavers
Jag ropade till Herren i min nöd
och han svarade mig.
Jona 2:3
Job 14:1-6, 13-15
Människan, av kvinna född,
lever en kort tid och mättas av oro.
Hon växer som blomman och vissnar,
en skugga som snart är borta.
Och en sådan skärskådar du
och drar inför rätta!
Som om en oren kunde bli ren!
Om nu människans dagar är fastställda
och hennes tid är utmätt av dig,
om du satt den gräns hon inte överskrider,
vänd då blicken ifrån henne,
låt henne vara,
tills daglönarens dag är slut.
Om du ändå ville gömma mig i dödsriket,
hålla mig dold tills din vrede lagt sig,
glömma mig, men blott för en tid
– kan en som har dött få liv igen? –
då skulle jag hålla ut på min post
tills min avlösning kom.
Du skulle ropa på mig, och jag skulle svara,
du skulle längta efter den du skapat.
Rom. 8:18-23
Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår. Ty skapelsen väntar otåligt på att Guds söner skall uppenbaras. Allt skapat har lagts under tomhetens välde, inte av egen vilja utan på grund av honom som vållade det, men med hopp om att också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas.
Vi vet att hela skapelsen ännu ropar som i födslovåndor. Och till och med vi, som har fått Anden som en första gåva, också vi ropar i vår väntan på att Gud skall göra oss till söner och befria vår kropp.
Luk. 7:11-16
Jesus begav sig till en stad som heter Nain, och hans lärjungar och mycket folk följde med honom. Just som han närmade sig stadsporten bars det ut en död. Han var ende sonen, och hans mor var änka. En stor skara människor från staden gick med henne. När Herren såg henne fylldes han av medlidande med henne och sade: ”Gråt inte.” Sedan gick han fram och rörde vid båren. Bärarna stannade, och han sade: ”Unge man, jag säger dig: Stig upp!” Då satte sig den döde upp och började tala, och Jesus överlämnade honom åt hans mor. De fylldes alla av fruktan och prisade Gud och sade: ”En stor profet har uppstått bland oss”, och: ”Gud har besökt sitt folk.”
Dagens bön
1
Vår Herre och Frälsare.
Redan nu får vi leva det liv som du har befriat
genom din död och uppståndelse.
Tack för att du räddar oss
från det som är hopplöst och förgängligt.
Gör oss tålmodiga när vi väntar på
att allt skapat skall befrias från döden.
Vi ber i ditt namn.
2
Käre himmelske Fader,
du ser vår svaghet och rädsla.
Hjälp oss, Herre, att våga leva och dö
med Jesus Kristus för ögonen,
han som vågade dö och besegrade döden,
han som förblir vårt hopp till tidens slut.
Hör oss, Fader, för hans skull.
3
Käre Frälsare.
Sorgens språk känner vi.
Vi begråter våra döda
och följer dem till graven.
Också du mötte många gråtande
och grät med dem.
Du vet hur svårt det är
att mista dem vi älskar.
Men du är uppståndelsen och livet.
Ingen som lever och tror på dig
kan dö för alltid.
Ge oss den tron.
Var nära oss i sorgen
och hjälp oss att i tillit ta emot
alla dagar som kommer.
Vi ber i ditt namn.